Ibland så är det tungt

Just nu är en sån period - Då precis allt känns tungt !
Såpass tungt ibland att man bara önskar att man kunde sova bort hela jäkla "skitperioden".
Jag är leds på "skitperioder" ! Så inni h-vete leds.
Konstant bölbenägen , tål absolut ingen stress, sover dåligt, och får jobba arlset av mig för att ens "få" må dåligt!

Det som är bra i allt detta mörket är mina pojkar.
Mr.D - Min stora trygghet och min varma skyddsbarriär som hjälper mig att låta en hel del skit bara studsa bort från mig. Jag vågar vara mig själv till 100 % och jag vet att han älskar mig precis som jag är - Även under mina "skitperioder". Han gör mina tårar världefulla! Han gör min tomhet på något sätt fylld med kärlek.
Han står upp för mig, han lyssnar, han kramar.
Ibland behöver jag bara titta på honom för att känna den där varma trygga känslan - Han är så rätt för mig!
Än idag kan jag få såna där pirriga magfjärilar såsom då man är nykär emellanåt, trots våra 4 år tillsammans , med en hel del svåra prövningar.

Min lilla solstråle sen då - Våran virvelvind!
Nu kan han resa sig upp och sätta sig ned själv. Han klappar händer och "dansar" då han hör musik.
Han spelar gitarr med pappa - Läs slår på strängarna så det låter :)
Han går utefter möbler, och han går om man håller i honom. Han kan hålla balansen stillastående helt själv!
Det händer massvis och man är fascinerad och lite halvskraj av hur snabbt en sån liten varelse kan utvecklas.
Han säger mamma, han vet vars lampan är, han säger hejdå och han älskar att leka i sitt rum.

Yes jag har äntligen gjort iordning hans rum. Ska ta bilder så ni får se hur det ser ut.
Elton behöver bara fyra av ett av sina storsmajl så är jag såld! Jag kan gråtandes börja le och skratta då jag ser honom. Snabb humörsvängning kan man kalla det ;)
Han prövar tålamodet nått så kopiöst en sisådär hundra ggr om dagen , men han är ändå... för underbar!
Han är min älskade onge - Mitt ljus i livet!
Meningen med livet !

 

Just nu, då det är såhär så är det mina två pojkar jag försöker lägga energi och uppmärksamhet på.
De får mig att glömma alla svarta känslor, om än bara för stunden.
Man skulle kanske försöka sig på lite sång och musik då halsen är i form igen.
Det får mig alltid att må bättre och vi borde börja repa inför en stor fest i juli då vi ska spela.

Jag önskar verkligen det vänder snart - Att känna såhär är bara så hopplöst !


Jeanette

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback