LÄSVÄRT !
Så jävla bra att jag var tvungen att visa den här på min blogg !
Mycket text men håll ut och läs !
Jag har alltid funderat över VARFÖR jag blir så förbannad/illa berörd när jag hör/ser/blir drabbad av "Utseendeskämt" eller lyteskomik. Googlade lite och hittade en uppsats på nätet som gav mig några svar. Valt några tänkvärda inlägg, läs om ni orkar:
"Humor:
*Ett väldigt enkelt sätt att definiera humor på, är att se det som någonting som
är till för att vara till glädje i livet där man har roligt och skrattar.
Skratt är ju ett uttryck för glädje.
Frågan är nu om denna glädje är egoistisk eller altruistisk,
d.v.s. om vi vill att denna glädje ska vara till för alla, eller om någon måste
offras för att vi ska ha roligt, för vår egen skull. Om vi gör oss roliga över en
annan människa, har kanske visserligen vi roligt, men den som vi gör narr av,
blir definitivt inte road. Detta är en egoistisk glädje, där vi gör oss roliga på
någon annans bekostnad.
*Någon måste göras olycklig, för att vi för stunden ska känna oss lyckliga, där detta nöje ofta bottnar i att vi vill känna oss överlägsna någon som är underlägsen oss. Någon måste göras löjlig för att vi ska känna att vi är någonting. Men nu är frågan om denna glädje är en sann glädje, eftersom man måste ta den ifrån någon annan. Att göra narr av en annan människa, innebär ju att ta glädje ifrån någon som måste bli olycklig för att vi ska bli lyckliga. Det som man måste ta, måste ju vara det som man saknar.
*Om vi måste ta självförtroende från någon annan, måste det ju
betyda att vi saknar självförtroende.
*Om man måste ta glädje från någon annan för att själv få ha roligt, betyder det att man saknar glädje och detta måste rimligtvis innebära att man är olycklig. Denna glädje som man visar är en falsk glädje som totalt saknar substans, som är lika tom som glädjen då man är berusad. En glädje som man måste ta, är ju ingen sann glädje, eftersom stulen glädje inte är en egen.
*Om min attityd till dig är positiv, d.v.s. jag respekterar dig som människa,
tycker om dig och är villig att lära känna dig och ser dig som den som du är,
då manifesterar det sig också i mitt beteende, mina blickar, sätt att tala till dig
och även skämt och jag tror att risken automatiskt blir betydligt mindre att du
blir sårad. Om jag ändå skulle såra, så visar också min attityd vilken respons
jag ger.
*Om jag är arrogant, så blir jag arg på att du tar illa vid dig för att jag
skämtar och påstår att du inte har sinne för humor.
*Om jag är ödmjuk och har empati, så blir jag ledsen över att ha sårat dig och min vilja att tänka på hur jag skämtar handlar mera om att jag inte vill gör dig illa, än att jag blir irriterad över att du blir arg på mig.
*Humor kan många gånger vara en ursäkt och täckmantel till att förolämpa
människor, utan att behöva ta ansvar för vad man säger och göra dem illa
utan att ta ansvar för sina handlingar.
*Att förlöjliga andra är som att presentera sin egen uppfattning på ett så
primitivt språk att man mera talar om vad man själv är, än vad den
andre är. Bara för att du inte förstår dig på min humor och mitt sätt att skämta, så har du inte sinne för humor överhuvudtaget, heter det. Det är som att säga att en person som inte kan vårt språk inte kan prata överhuvudtaget.
*Människor kan skratta och se glada ut, men vara olyckliga som
människor på insidan och man kan vara allvarlig och kanske gråta, men
innerst inne vara lyckligare än de som skrattar. Alkoholister som har druckit
sig fulla kan skratta och ha kul, men vara olyckliga på djupet och den nyktre
som är ledsen och berörs illa av fylleskämten, kan vara betydligt lyckligare
invärtes, som kan känna äkta känslor och reagera med sorg inför billig glädje
som bara är tomhet.
*Den som reagerar med sorg inför falsk glädje, måste vara den som vet vad äkta glädje är. Den som reagerar med upprördhet över
kärlekslösa skämt, måste vara den som vet vad kärlek är. Jag tror att det
också är så att de som flabbar och gör sig roliga över andra, kan vara
olyckliga människor, fastän de skrattar, medan den som upplever obehag
inför det, kan vara den som vet vad sann glädje är, eftersom de inte ställer
upp på någon falsk glädje."
WORD !
♥
Jeanette
Kommentarer
Trackback