Totalt Annorlunda !
Hejsan !
Här hemma försöker vi hitta någon typ av rytm med Elton. Det är inte det lättaste och det känns mest som om det är mat som gäller hela tiden. Man känner sig som en matmaskin.
Den senaste tiden har vi hunnit med en hel del trots att man känt sig smått låst med allt nytt.
Igår gjorde vi det första badet hemma. Gick fint och hans torrfnas på kroppen blev bättre.
Vi har varit på Bvc 2 ggr, och den ena gången valde lillgubben att lägga av en brakskit rakt på pappas kläder och över golvet framför skötbordet då han skulle vägas :D Man fick sig ett gott skratt !
I övrigt ser allt bra ut och han saknar endast 60 gram upp till hans födelsevikt.
Vi har varit och handlat amnings bh,ar och varit på en loppis i Bälinge där jag köpte saker inför framtiden.
B.l.a Mammut bord + stolar till hans lekrum ♥
Ska bli så mysigt att få göra i ordning ett lekrum till Elton sen. Tillsvidare fyller det större syfte som datarum / gästrum.
Vi har äntligen fått till en del knep som funkar så man får sova på nätterna.
Jag har varit så trött så tårarna sprutat ett flertal ggr.
Mr.D har varit otrolig hela denna resa och jag är så tacksam över hur hjälpsam han är!
Han är avundsvärt tålmodig och han är så jäkla duktig med Elton! Det är så mysigt att se de två tillsammans ♥
De grejer som får Elton att slappna av är bilåkning, att bli buren runt runt runt i lägenheten, att lyssna till duschen som spolar vatten, och närhet närhet närhet. Han gillade även att bli buren i bärsjalen.
Livet är så totalt annorlunda på så kort tid! Det som händer då man får ett barn är omvälvande och så stort!
Underbart & även jättetungt med alla omställningar. Lyckotårar blandade med tårar av trötthet och frustration.
Jag fortsätter att böla åt hur fin han är minst en gång om dagen & denna natten var den första utan trött-tårar som föll nedför kinden då man känner hur man nickar till konstant under amningarna.
Man blir nojig och man blir orolig. Gör jag fel ? Vad vill han ? Ska han låta sådär ? Yada yada
Man provar ALLT och man vill vara säker på att man gjort allt man kunnat för att han ska må bra.
Jag har svårt för skriket... Alla barn skriker.. ibland finns det inget man kan göra.. men ljudet stressar mig och jag blir lätt frustrerad. Lyckligtvis är han ingen gaphals !
Bajsblöjorna var inte alls så farliga som jag trodde.
Det går som en dans även om någon enstaka hulkning kan uppstå :P
Sen finns det en miljard mysiga saker som väger upp de jobbiga med flera ton!
Allt man läst innan som småbarnsföräldrar funderat över - Hur jäkla spännande kan det vara med bajs och liknande liksom ? Det diskuteras bebisars bajskonsistens osv.
Jag var så lättat och glad , fick liksom bomull i magen då Elton nös ut en snorkråka jag våndats över ett par dagar ! Haha ! Så mycket av det man läst och tyckt varit ganska löjligt förstår man helt plötsligt på ett helt annat sätt :D
Jag älskar att höra hans andetag och sväljljud då han äter. Att se då han är pigg och alert och sparkar och vevar med armarna. Att vakna brevid denna lilla varelse som vi skapat och se hur han sover sött.
Att bli lyrisk över alla små framsteg man gör tillsammans , tex att få honom att ta nappen.
Jag älskar att se mina två pojkar ligga och gosa med varann... att se kärleken & stoltheten i Mr.D ,s ögon !
Precis allt som man gjort i massvis med år blir helt plötsligt nytt och spännande igen.
Att gå ut och gå , att lyckas ta en dusch i lugn och ro , att äta tillsammans, osv.
Hela denna resa är det absolut bästa jag någonsin varit med om !
Men det var även det läskigaste och bland det tyngsta man varit med om.
Det var väldigt jobbigt att återhämta sig från snittet och dagen efter var nog det tyngsta under hela resan.
Jag hade extrema smärtor från gaser av all luft som "stängts" in från operationen + att alla tarmar ska tillbaka på sin plats igen då livmodern ska sjunka tillbaka. Detta hade jag aldrig hört talas om och det kom nog som en smärre chock att det skulle göra så ont.
Snittet i sig har varit en barnlek i jämförelse med dessa gaser.
Idag klarar jag mig helt utan värktabletter och känner mig smidig som en gasell och då man passerat dessa dagar med all magsmärta så glömmer man ...precis som vid alla förlossningar.
Jag gör gärna om denna resa igen då den tiden är kommen !
Nu ska vi först och främst lära känna våran guldklimp och fixa en vardag med rutiner tillsammans.
Mr.D har en ledigvecka kvar och vi ska försöka ta vara på den och njuta så mycket vi kan av denna underbara tid tillsammans !
Jag är så lycklig ! ♥
Nu är vi äntligen en familj.
Mr.D pratar om julen med glitter i ögonen och vi har så mycket mysig och roligt att se fram emot tillsammans.
Det tog mig 29 år att känna äkta lycka men det var såååå värt all väntan !!
Jag älskar er mina hjärtepojkar ! Så enormt mycket ...så obeskrivlig jäkla massor med mycket !
Här hemma försöker vi hitta någon typ av rytm med Elton. Det är inte det lättaste och det känns mest som om det är mat som gäller hela tiden. Man känner sig som en matmaskin.
Den senaste tiden har vi hunnit med en hel del trots att man känt sig smått låst med allt nytt.
Igår gjorde vi det första badet hemma. Gick fint och hans torrfnas på kroppen blev bättre.
Vi har varit på Bvc 2 ggr, och den ena gången valde lillgubben att lägga av en brakskit rakt på pappas kläder och över golvet framför skötbordet då han skulle vägas :D Man fick sig ett gott skratt !
I övrigt ser allt bra ut och han saknar endast 60 gram upp till hans födelsevikt.
Vi har varit och handlat amnings bh,ar och varit på en loppis i Bälinge där jag köpte saker inför framtiden.
B.l.a Mammut bord + stolar till hans lekrum ♥
Ska bli så mysigt att få göra i ordning ett lekrum till Elton sen. Tillsvidare fyller det större syfte som datarum / gästrum.
Vi har äntligen fått till en del knep som funkar så man får sova på nätterna.
Jag har varit så trött så tårarna sprutat ett flertal ggr.
Mr.D har varit otrolig hela denna resa och jag är så tacksam över hur hjälpsam han är!
Han är avundsvärt tålmodig och han är så jäkla duktig med Elton! Det är så mysigt att se de två tillsammans ♥
De grejer som får Elton att slappna av är bilåkning, att bli buren runt runt runt i lägenheten, att lyssna till duschen som spolar vatten, och närhet närhet närhet. Han gillade även att bli buren i bärsjalen.
Livet är så totalt annorlunda på så kort tid! Det som händer då man får ett barn är omvälvande och så stort!
Underbart & även jättetungt med alla omställningar. Lyckotårar blandade med tårar av trötthet och frustration.
Jag fortsätter att böla åt hur fin han är minst en gång om dagen & denna natten var den första utan trött-tårar som föll nedför kinden då man känner hur man nickar till konstant under amningarna.
Man blir nojig och man blir orolig. Gör jag fel ? Vad vill han ? Ska han låta sådär ? Yada yada
Man provar ALLT och man vill vara säker på att man gjort allt man kunnat för att han ska må bra.
Jag har svårt för skriket... Alla barn skriker.. ibland finns det inget man kan göra.. men ljudet stressar mig och jag blir lätt frustrerad. Lyckligtvis är han ingen gaphals !
Bajsblöjorna var inte alls så farliga som jag trodde.
Det går som en dans även om någon enstaka hulkning kan uppstå :P
Sen finns det en miljard mysiga saker som väger upp de jobbiga med flera ton!
Allt man läst innan som småbarnsföräldrar funderat över - Hur jäkla spännande kan det vara med bajs och liknande liksom ? Det diskuteras bebisars bajskonsistens osv.
Jag var så lättat och glad , fick liksom bomull i magen då Elton nös ut en snorkråka jag våndats över ett par dagar ! Haha ! Så mycket av det man läst och tyckt varit ganska löjligt förstår man helt plötsligt på ett helt annat sätt :D
Jag älskar att höra hans andetag och sväljljud då han äter. Att se då han är pigg och alert och sparkar och vevar med armarna. Att vakna brevid denna lilla varelse som vi skapat och se hur han sover sött.
Att bli lyrisk över alla små framsteg man gör tillsammans , tex att få honom att ta nappen.
Jag älskar att se mina två pojkar ligga och gosa med varann... att se kärleken & stoltheten i Mr.D ,s ögon !
Precis allt som man gjort i massvis med år blir helt plötsligt nytt och spännande igen.
Att gå ut och gå , att lyckas ta en dusch i lugn och ro , att äta tillsammans, osv.
Hela denna resa är det absolut bästa jag någonsin varit med om !
Men det var även det läskigaste och bland det tyngsta man varit med om.
Det var väldigt jobbigt att återhämta sig från snittet och dagen efter var nog det tyngsta under hela resan.
Jag hade extrema smärtor från gaser av all luft som "stängts" in från operationen + att alla tarmar ska tillbaka på sin plats igen då livmodern ska sjunka tillbaka. Detta hade jag aldrig hört talas om och det kom nog som en smärre chock att det skulle göra så ont.
Snittet i sig har varit en barnlek i jämförelse med dessa gaser.
Idag klarar jag mig helt utan värktabletter och känner mig smidig som en gasell och då man passerat dessa dagar med all magsmärta så glömmer man ...precis som vid alla förlossningar.
Jag gör gärna om denna resa igen då den tiden är kommen !
Nu ska vi först och främst lära känna våran guldklimp och fixa en vardag med rutiner tillsammans.
Mr.D har en ledigvecka kvar och vi ska försöka ta vara på den och njuta så mycket vi kan av denna underbara tid tillsammans !
Jag är så lycklig ! ♥
Nu är vi äntligen en familj.
Mr.D pratar om julen med glitter i ögonen och vi har så mycket mysig och roligt att se fram emot tillsammans.
Det tog mig 29 år att känna äkta lycka men det var såååå värt all väntan !!
Jag älskar er mina hjärtepojkar ! Så enormt mycket ...så obeskrivlig jäkla massor med mycket !
♥
Jeanette
Jeanette
Kommentarer
Trackback